En omfattande spridning av AI-genererad konst utmanar människors uppfattningar gällande mänsklig natur och konstnärlig kreativitet. En grupp bestående av 206 vuxna från den brittiska befolkningen rekryterades online för att delta i studien. Deltagarna uppmanades att bedöma bilder baserat på gillande, upplevda känslor och förmågan att avgöra om bilden var skapad av en människa eller AI.
AI-genererad konst utmanar människors uppfattning om mänsklig natur och konstnärlig kreativitet.
Den 19:e Februari 2024 publiceras en studie(1). En grupp bestående av 201 individer uppmanas att bedöma bilder baserat på gillande, upplevda känslor och förmågan att avgöra om bilden är skapad av en människa eller AI.
Deltagarna rekryterades genom webbsidan Prolific och håller en jämn balans av män och kvinnor med normal, eller korrigerad-till-normal synförmåga. Det tilldelade materialet är en laptop eller dator med fysiskt tangentbord. Totalt presenterar forskarna 40 bilder i slumpmässig ordning, varav 20 är AI-genererad konst och 20 skapade av människor. De AI-producerade bilderna är skapta i Midjourney AI(v4).
Diverse prompts, exempelvis “Impressionism landscape painting”, matas in till Midjourneys text-till-bild-verktyg för att ta fram verk i 5 distinkta konststilar:
Expressionism, Impressionism, Kubism, Abstrakt och Traditionell Japansk konst (“Edo”).
Emellertid samlas de mänskliga verken in online, med liknande söktermer till AI-prompten (Ex. “Impressionism landscape painting.”). Alla verk var licens- och upphovsrättsfria och bestod av en blandning fotografier och tavlor för de historiska konststilarna samt digital konst för de mer abstrakta. De människoskapade bilderna blev beskurna för att vara koncisa med Midjourneys bildformat.
Då några bilder var fotografier eller målningar som skannats in, varierade den digitala kvalitén mot de AI-genererade verken. Ai-genererad konst är optimerad för att visas på en skärm, och har därför i regel starkare kontraster och ljusare färger än mänskligt skapad konst, som traditionellt målas på canvas eller fotograferas.
Den digitala kvalitén på den AI-genererade konsten sänks även något för att matcha, eller åtminstone jämna ut, skillnaden mellan bilderna. Syftet med denna bildmanipulation är att jämställa den digitala kvalitén mellan kategorierna, och för att säkerställa en mer exakt och pålitlig jämförelse.
Metod:
Deltagarna var inte medvetna om bildernas verkliga ursprung under presentationen. Efter presentationen av en bild blir deltagarna instruerade att besvara fyra frågor relaterade till bilden, på en skala från 0 till 100, där 0 är “inte alls” och 100 “mycket”:
1. Hur mycket gillar du bilden?
2. Väcker bilden positiva känslor?
3. Tror du att bilden är skapt av en människa eller är det AI-genererad konst? (0 = “mest troligt skapad av en människa” och 100 = “mest troligt genererad av artificiell intelligens”).
4. Har du sett den här bilden tidigare? (0 = “Jag är säker på att jag aldrig har sett den”, och 100 = “Jag är säker på att jag har sett den tidigare”).
Personlighetstest:
Efter att alla 40 bilder visats och deltagarnas svar samlats in, går studien vidare till nästa fas. Frågeformulär gällande deltagarnas personlighet, attityd gentemot de nyligen visade bilderna, samt relation till konst och teknologi.
Här nedan följer en kort sammanfattning över de använda frågeformulären:
Tio-Item Personality Inventory (TIPI) – För att bedöma de 5 (“The Big Five”) stora personlighetsdimensionerna: Utåtvändhet, vänlighet, tillmötesgående, emotionell stabilitet och öppenhet för upplevelser.Deltagarna bedömer sig själva på en 7-gradig skala från “Stämmer inte alls” till “Stämmer helt och hållet“.
Empathy Quotient (EQ): För att bedöma empatinivåer hos vuxna. EQ-skalan består av 40 påståenden för att mäta empati över tre områden: kognitiv empati, emotionell reaktivitet och sociala färdigheter.Deltagarna bedömer sig själva på en 4-gradig Likert-skala, från “Stämmer inte alls” till “Stämmer helt och hållet“.
Short Scale of Creative Self (SSCS): En skala utvecklad för att bedöma egenskaper såsom kreativt självförtroende och kreativ personlig identitet (tron att kreativitet är en avgörande aspekt av en individs självbeskrivning). SSCS består av 11 påståenden, där sex påståenden mäter kreativt självförtroende och fem påståenden mäter kreativ personlig identitet.
The Media and Technology Usage and Attitudes Scale (MTUAS): MTUAS-skalan undersöker medie- och teknikanvändning, inklusive daglig användningstid, multitasking samt ångest eller negativa känslor relaterade till media och teknik (positiv, negativ, ångest och uppgiftsväxling). Bedömningen sker på en 5-gradig skala (stämmer helt, stämmer, varken stämmer eller stämmer inte, stämmer inte, stämmer inte alls).
The Vienna Art Interest and Art Knowledge Questionnaire (VAIAK): För att bedöma både konstintresse och konstkunskap hos individer. VAIAK består av 24 påståenden uppdelade i två delar: Konstintresse (11 påståenden) och Konstkunskap (10 påståenden). Endast de påståenden som rör konstintresse i den aktuella studien. VAIAK-delen består av 11 påståenden om hur deltagarna ägnar sig åt aktiviteter relaterade till konst (t. ex. besöka museer och konstgallerier).
Resultat:
Karaktärsdrag som kreativitet eller öppenhet spelar roll i hur vi uppfattar AI-genererad konst, och kan avgöra om verk är skapade av människor eller AI. Resultaten visar även att deltagarna konsekvent inte kan skilja mellan AI- och människoskapade verk.
En annan intressant punkt är att trots att deltagarna generellt föredrog AI-genererad konst, uttryckte de ett negativt bias mot verk de trodde var AI, oberoende av verkets ursprungliga källa. Deltagare med en hög kreativ identitet visade ett starkare tycke för bilder de trodde var skapade av människor, i motsats till de som de trodde var genererade av AI. Deltagarna tenderar även generellt att uppfatta konst skapad av mänskliga konstnärer i digitala program som mindre värdefulla.
“AI-genererad konst har inte rätt vibe, visar studier.”
Individer med en stark anknytning till konst kan uppleva AI-genererad konst som ett hot mot den traditionella konstnärliga processen, som är djupt rotad i mänsklig kreativitet och uttryck.
Det vanligaste argumentet är att AI förändrar konstens natur, genom att minska den unika närvaron eller “auran” hos verket. Detta är såklart limiteringar som finns då AI endast kan arbeta med input-data, vilket i teorin skapar begränsningar i kreativ innovation, nyskapande och originalitet.
Den mänskliga hjärnan är inte heller kapabel till att skapa något verkligt unikt. Hjärnan behöver en referens eller intryck på samma sätt som en mekanisk algoritm behöver input och data. En AI är på sätt och vis begränsad på samma sätt som människan, som håller ett bias mot AI-genererad konst och text, och citerar avsaknaden av “auran” eller “sann originalitet”.
Människans inre antropocentriska synsätt.
Vi står idag alltmer inför situationer liknande Turingtestet. Det vill säga om en människa konverserar med en maskin och inte kan avgöra skillnaden. Det är svårt att skilja mellan AI-genererad konst och människoskapad konst eller musik. Dessa upplevda hot beror troligen på AI:s förmåga att skaka om människors rotade antropocentriska synsätt.
Begreppet antropocentrism syftar på det uppfattade företrädet för människor över andra arter. Det är en utbredd partiskhet som ofta är tydlig hos barn, även om benägen att vara kulturellt formad än medfödd. Denna partiskhet, även kallad människans överhöghet eller människans exceptionella ställning, påverkar många aspekter av livet. Exempelvis biologiskt tänkande, ekologi, djurrättigheter, och generellt hur människor interagerar med miljön.
Konstnärlig kreativitet är ofta betraktad som en central mänsklig egenskap, så framväxten av AI-genererad konst kan hota människors antropocentriska världsbild. Avvisandet av AI-skapad konst kan vara ett svar på en hotad antropocentrisk syn. Vi anser kreativitet vara en exklusivt mänsklig egenskap.
Trots detta tar AI sig in i de kreativa sektorerna.
Det finns även argument för att utvecklingen av AI-teknologi kan automatisera kreativitet. Exempelvis att producera AI-genererad konst som inte kan skiljas från mänsklig. Detta kan i längden påverka uppfattningen kring mänsklig konst och kreativitet. Den ledande teorin är att fördomen härstammar från rädslan för att AI ska ersätta mänsklig kreativitet. Att den skulle kompromissa konstens unikhet, “aura” och emotionella djup.
Genom att bekämpa sina antropocentriska fördomar och öppet uppskatta AI-genererad konst tillåter människor sig själva att utöka sin njutning av konstprodukter.
Intersektionen mellan människa, maskin och kreativitet.
Den pågående diskussionen om AI:s roll inom kreativa områden belyser just nu den komplexa relationen mellan teknik och mänsklig kreativitet. Den utmanar oss att ompröva våra förutfattade meningar om AI, och utforska potentialen för samarbete och innovation.
Där vissa kanske fruktar att AI kan ersätta mänsklig kreativitet, tror andra på potentialen att revolutionera branschen genom att effektivisera produktionsprocesser, förbättra visuella effekter och bidra till berättande på unika sätt. I det stora hela har människan tendensen att uppfatta AI-genererad konst annorlunda från mänskliga konstverk. Detta medför risken att negativt påverka framtiden för tekniska framsteg inom AI-området. Exempelvis kan organisationer avstå från att investera i relaterad teknisk innovation när människor inte är villiga att ge AI-genererade produkter en chans.
Vad är mer humaniserade än förmågan att producera konst?
Berömda konstnärer och vetenskapsmän har genom tiderna proklamerat att konst är en grundläggande mänsklig sysselsättning:
“konst är den mänskliga dispositionen“
– James Joyce
Vetenskapsmannen Brian Greene påpekar på samma sätt att “konst [är vad] gör oss mänskliga“.
Två saker kan vara sanna samtidigt.
Vissa konstnärer, administratörer och designers hävdar att AI faktiskt kan förbättra och komplettera mänsklig kreativitet, vilket leder till innovativa och tankeväckande konstverk genom att utmana gränser och traditionella metoder.
Det finns potential för mänskliga konstnärer att nyttja de jämförelser mellan deras arbete och AI-konstnärers arbete. Detta föreslår nya tankevägar, som till exempel idén att AI-program också kan presentera oss verktyg för att lyfta fram människors kreativa kapacitet framöver.
Att experimentera och omfamna potentialen hos AI-genererad konst för att utmana gränser, utmana konventioner och inspirera till nya former av uttryck är avgörande för att forma konstens framtid.
Källor:
